The Moniker (eller Daniel) är faktiskt rätt lik en kompis till mig.
Här är det 60-talsvibbar. Och falsettsång. Jag tror att jag har hamnat i en tvärnegativ stämning av alla trista bidrag, så snart skulle jag nog inte känna igen ett bra bidrag även om det kom ett. Men det här är i alla fall INTE bra enligt mig (fast här finns ju i alla fall en refräng, om än brutalt enformig). Men han ju gul rock så han får nog stilpoäng från Isidor. Och scenografin är lite gullig.
Vid närmare eftertanke är han inte så lik min kompis. Han ser mer ut som Phil Collins.
1 kommentar:
Synd att det gula drunkade i allt dåligt.
Skicka en kommentar