lördag 26 februari 2011

Hanna Fail

Idag har Hanna Fahl skrivit om melodifestivalen i DN.
Dels bekräftar hon att Linda Bengtzing uppträder i gul klänning. Så långt är allt väl, men sedan går det utför.

Hon tycks inte förstå det grundläggande i melodifestivalen, att även om det är show, så är det i första hand musiken som räknas, i andra hand showen. Således lägger hon två tredjedelar av recensionerna på framträdandet, såsom scen och koreografi, och en tredjedel, pliktskyldigt på slutet, på musiken. Hon hyllar Lover Generations "Dance Alone", trots atthon själv säger att de "sjunger hyfsat", inte fantastiskt.

Hon hyllar också Melody Club. Kan det vara så att hon inte förstår att ta till sig de olika genrer som deltar, utan dissar allt som inte är den pop hon själv tycker om? Hanna Fahl, gillar du Kent?

I förbigående kan nämnas att hon dessutom dissar Linda Bengtzing som kvällens sämsta bidrag. Även bortsett från mina preferenser är det inte möjligt att Linda Bengtzing är sämst ikväll. Faktiskt. Givet startfälten hittills hade Linda Bengtzing kunnat ställa upp med Till Paris*, ackompanjerad av en synth för 29.90 på Domus och ändå inte vara sämst.

Nej, du Hanna. Ett stort djävla Fail på hela ditt uppslag. Det finns mycket här i världen som är fel och orättvist. Inte minst jämställdhet lämnar mycket övrigt att önska även i vårt land. Men, snälla, gör inte könsfördelningen bland låtskrivarna till en stor grej. Filosofera isåfall över varför alla grabbar är påkläddda, men tjejerna inte är det.


* Ni vet, den där sången som är först i alla not-/läroböcker på kommunala musikskolan?

Inga kommentarer: